Verktygens styrkor/svagheter

Framsteg inom informationsteknik och användning av internet leder till att en rad interaktiva verktyg utvecklas som kan bidra till att bedöma arbetsmiljörisker. Med tanke på de svårigheter som mikro- och småföretag ställs inför vid förebyggande av arbetsmiljörisker har EU-Osha fokuserat på de möjligheter som dessa nya tekniker erbjuder för att bistå alla mikro- och småföretag i deras satsning på att förebygga risker.

De huvudsakliga drivkrafterna och hindren för OiRA (eller alla interaktiva riskbedömningsverktyg) tas upp nedan.

OiRA:s drivkrafter

  • En ny generation av riskbedömningsverktyg: lättåtkomliga, lätta att använda och gratis för slutanvändarna.

Det är viktigt att alla projekt eller program riktade till mikro- och småföretag är anpassade till företagens behov och att de varken är för komplicerade eller för dyra (helst gratis). Kontinuerliga satsningar sker för att underlätta tillgång till branschspecifika OiRA-verktyg och se till att de är användarvänliga och enkla. Målet är att göra det möjligt för mikro- och småföretag som aldrig har bedömt risker, eller aldrig gjort det på ett systematiskt och strukturerat sätt, att ta det första steget i det hänseendet. För att OiRA-verktygen ska fungera behöver de vara lättåtkomliga, lätta att använda och kostnadsfria.

  • Spridningen underlättas via internet.

OiRA kan spridas till ett mycket stort antal företag utan att kostnader och restriktioner förbundna med tryckning och utskick av pappersdokument uppstår.

  • Förändring av innehåll

OiRA kan enkelt och omedelbart ändras för att återspegla förändringar i lagstiftning eller utveckling av nya exempel på goda tillämpningar, nya förfaranden med mera, så att verktygen alltid är uppdaterade.

Verktygens innehåll kan också anpassas till olika slutanvändare. Utvecklare av ett OiRA-verktyg kan besluta att inledningsvis koncentrera sig på en branschs största risker och lägga till nya moduler och ny information senare. Genom regelbundna uppdateringar kan verktygets innehåll successivt göras mer omfattande.

  • Didaktisk dimension

Intuitiv navigering, utbildningsinnehåll, möjlighet att arbeta i egen takt och avbryta arbetet tack vare backupsystem – allt detta bidrar till att vägleda användarna steg för steg genom arbetet med OiRA.

OiRA föreslår en stegvis metod med alltifrån identifiering av faror till en dokumenterad riskbedömning. Slutanvändarna, som kanske aldrig har genomfört en riskbedömning förut, vägleds genom processen från det första steget (riskidentifiering) till det sista (upprätta en handlingsplan/skapa en dokumenterad riskbedömning).

OiRA kan även användas för följande:

    • Öka kunskap och information (t.ex. genom att illustrera den specifika risken inom en bransch eller visa hur en riskbedömning kan genomföras).

    • Genomföra utbildning, särskilt yrkesutbildning. Blivande yrkesverksamma (frisörer, lastbilschaufförer, bagare osv.) kan informeras om de huvudsakliga riskerna i respektive bransch och hur en riskbedömning kan genomföras genom att få tillgång till relevant verktyg och navigera genom de olika modulerna och stegen.

OiRA-verktygen uppmuntrar och stärker mikro- och småföretag i att hantera arbetsmiljö inom företaget eller på ett mer självständigt sätt. De visar också tydligt på behovet av att anlita en arbetsmiljöexpert när det inte finns tillräckligt med kapacitet inom företaget för att hantera en specifik risk eller arbetsmiljöfråga korrekt.

  • Plattform för att få tillgång till andra informationskällor

OiRA-verktygen är också en plattform som via länkar, videor och foton ger slutanvändare tillgång till en mängd information och handlingar, bland annat:

    • lagstiftning

    • vägledning

    • exempel på god praxis

    • faktablad, broschyrer och rapporter

  • möjlighet att övervaka användningen av dessa verktyg

Genom att verktygen finns på nätet kan användningen övervakas statistiskt. Av personuppgiftsskäl, och som ett resultat av beslut som fattats av OiRA:s intressenter, genereras ingen statistik över verktygens innehåll (den information som slutanvändarna lämnar). OiRA:s statistik är inriktad på mer allmänna frågor, exempelvis antalet OiRA-konton som skapats, antalet riskbedömningar som genomförts och antalet upprättade handlingsplaner. Tack vare den information som samlas in från slutanvändarna kan OiRA-verktygen successivt förbättras (när det gäller användbarhet, enkelhet osv.) och göra det möjligt att bedöma huruvida verktygen används och når de avsedda användarna – mikro- och småföretagen.

Hinder mot OiRA

  • Bristande medvetenhet om arbetsmiljö (riskbedömning) bland mikro- och småföretag.

Organisationernas huvudskäl till att de inte genomför regelbundna riskbedömningar är att risker och faror redan är kända (83 procent av företagen och organisationerna) och att det inte förekommer några större problem (80 procent) (enligt ESENER-2, EU-Oshas andra europeiska företagsundersökning om nya och framväxande risker). Resultaten representerar endast 24 procent av de undersökta arbetsplatserna, men de ger upphov till frågan huruvida dessa arbetsplatser, särskilt de minsta, verkligen har färre problem eller bara är mindre medvetna om arbetsplatsriskerna.

  • Riskförebyggande är mikro- och småföretagens viktigaste målsättning eller angelägenhet

Med tanke på de begränsade resurser som mikro- och småföretag förfogar över och ägarnas oro för företagets ekonomiska överlevnad, har arbetsmiljön en låg profil och många mikro- och småföretag prioriterar inte frågan. Hindren mot god arbetsmiljö innefattar bland annat följande:

    • Många mikro- och småföretags svaga ekonomiska ställning och de låga investeringar de har möjlighet att göra i infrastruktur för arbetsmiljön.

    • Den begränsade kunskapen, medvetenheten och kompetensen hos mikro- och småföretagens ägare och chefer när det gäller både arbetsmiljöfrågor och lagstadgade krav.

    • Många mikro- och småföretags begränsade förmåga att hantera sina ärenden systematiskt (generellt).

    • Svårigheten att nå mikro- och småföretag (första steget) och övertyga och uppmuntra dem att vidta de åtgärder som krävs för att hantera arbetsmiljöfrågor på ett mer systematiskt och strukturerat sätt (andra steget).