Online interactive Risk Assessment
På EU-nivå finns det inga fasta regler för hur en riskbedömning ska genomföras (se den särskilda lagstiftning som gäller i ditt land). Det finns dock två principer som man alltid ska ha i åtanke när man planerar en riskbedömning:
Strukturera bedömningen så att alla relevanta faror och risker beaktas (så att arbetsuppgifter som utförs utanför normal arbetstid, exempelvis städning, eller avdelningar som ansvarar för verksamheter som ligger utanför den vanliga, exempelvis sopkomprimering, inte förbises).
Börja utvärderingen från grunden när en risk identifieras genom att undersöka om den går att eliminera.
En stegvis strategi för riskbedömning
I den europeiska riktlinjen om riskbedömning på arbetsplatsen föreslås en strategi som bygger på ett antal olika steg. Detta är inte den enda metoden för att genomföra en riskbedömning. Det finns många olika metoder för att uppnå samma syfte. Det finns inget unikt "rätt" sätt att genomföra en riskbedömning, och vilken strategi som är lämpligast varierar med betingelserna.
För de flesta företag, särskilt små och medelstora, fungerar en enkel femstegsstrategi (med element av riskhantering) som den som presenteras nedan utmärkt.
Steg 1. Identifiera faror och personer i farozonen
Gå runt på arbetsplatsen och se efter vad som skulle kunna orsaka skada och identifiera arbetstagare som kan vara utsatta för farorna.
Steg 2. Utvärdera och prioritera riskerna
Uppskatta de befintliga riskerna (hur allvarliga riskerna är, hur stor sannolikheten är för att en olycka ska inträffa…) och gruppera dem i prioritetsordning.
Steg 3. Besluta om förebyggande åtgärder
Identifiera lämpliga åtgärder för att eliminera eller kontrollera riskerna.
Steg 4. Vidta åtgärder
Vidta förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder enligt en prioriteringsplan.
Steg 5. Övervakning och granskning
Riskbedömningen måste ses över regelbundet och hållas aktuell.
Det är dock viktigt att känna till att det finns andra metoder som fungerar lika bra, särskilt för mer komplexa risker och betingelser. Vilken strategi som ska väljas för riskbedömningen beror på
typen av arbetsplats (t.ex. en fast etablering eller en kortvarig),
typen av process (t.ex. upprepade operationer, utvecklings-/förändringsprocesser, beställningsarbete);
den arbetsuppgift som utförs (t.ex. repetitiv, sporadisk eller som innebär hög risk),
den tekniska komplexiteten.
I vissa fall kan det vara lämpligt med en enda samlad insats som omfattar alla risker som kan föreligga på en arbetsplats eller i samband med en verksamhet. I andra fall kan det bästa vara att använda olika strategier för olika delar av en arbetsplats.
Dokumentera riskbedömningen
Resultaten av riskbedömningar på arbetsplatsen ska dokumenteras. De dokumenterade uppgifterna kan sedan användas som grund för
tillhandahållande av information till de berörda personerna,
övervakning för att bedöma om de nödvändiga åtgärderna har införts,
styrkande handlingar till tillsynsmyndigheter,
revidering om omständigheterna förändras.
Åtminstone följande uppgifter bör registreras:
Namn och titel på den eller de personer som genomför granskningen.
Identifierade faror.
Vilka grupper av anställda som löper särskilda risker.
Nödvändiga skyddsåtgärder.
Uppgifter om införande av åtgärder, som namnet på ansvarig person och datum.
Uppgifter om efterföljande arrangemang för övervakning och granskning, däribland datum och vilka personer som är involverade.
Uppgifter om hur arbetstagarna och deras företrädare har deltagit i riskbedömningsprocessen.
Riskbedömningarna ska dokumenteras i samråd med och med deltagande av arbetstagarna och/eller deras företrädare och dessa ska få tillgång till de dokumenterade uppgifterna. Arbetstagarna ska under alla omständigheter informeras om utfallet av varje riskbedömning som berör deras arbete och om alla förebyggande åtgärder som ska vidtas som en följd av bedömningen.